En syl i vädret – Asylprocessen från ensamkommande barns perspektiv

Utmaning

Hur upplever ensamkommande barn och unga sitt mottagande i det svenska välfärdssystemet?

Hur skapar vi en plattform för samverkan med aktörer som delar samma målgrupp?

Uppdragsgivare

Socialdepartementet
Sveriges Kommuner och Landsting

Team

Pia McAleenan, projektledare
Matilda Legeby, designer
Hanna Andersson, designer
Fredrik Olausson, koordinator

Deltagare
  • Arbetsförmedlingen
  • Migrationsverket
  • Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
  • Socialstyrelsen
  • Skolverket
  • Myndigheten för delaktighet
  • Barnombudsmannen
  • SKL
  • Regeringskansliet
  • Degerfors kommun
  • Region Örebro län
  • Göteborg stad (Angered)
  • Kommunförbundet Skåne
  • Linköpings kommun
  • Stockholms läns landsting (UMO)
  • Uppsala kommun
  • Västerås stad
  • Kommunförbundet Västernorrland
  • Mölndal kommun
  • Region Västmanland
  • Göteborg stad (Örgryte-Härlanda)
  • Göteborgregionens kommunalförbund
  • Köpings kommun
  • Partille kommun
  • Region Jönköpings län
  • Hässelby/Vällingby stadsdelsförvaltning
  • Sollentuna kommun
  • Region Gotland
  • Nacka kommun
  • Salus Care
  • Svenska Vård
  • Tele2
  • BRIS
  • Ensamkommandes Förbund
  • FARR, Flyktinggruppernas Riksråd
  • Friends
  • LSU, Sveriges Ungdomsorganisationer
  • RFSL Ungdom
  • Rädda Barnen
  • Sveriges Ensamkommandes Förening
  • Svenska Kyrkan
  • UNHCR
  • Fryshuset
  • TRIS, Tjejers Rätt I Samhället
Samarbetspartner

Reach for change

År

2016-2017

Status
Avslutat

Utmaning

Hur upplever ensamkommande barn och unga sitt mottagande i det svenska välfärdssystemet?

Hur skapar vi en plattform för samverkan med aktörer som delar samma målgrupp?

Uppdragsgivare

Socialdepartementet
Sveriges Kommuner och Landsting

Team

Pia McAleenan, projektledare
Matilda Legeby, designer
Hanna Andersson, designer
Fredrik Olausson, koordinator

Deltagare
  • Arbetsförmedlingen
  • Migrationsverket
  • Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
  • Socialstyrelsen
  • Skolverket
  • Myndigheten för delaktighet
  • Barnombudsmannen
  • SKL
  • Regeringskansliet
  • Degerfors kommun
  • Region Örebro län
  • Göteborg stad (Angered)
  • Kommunförbundet Skåne
  • Linköpings kommun
  • Stockholms läns landsting (UMO)
  • Uppsala kommun
  • Västerås stad
  • Kommunförbundet Västernorrland
  • Mölndal kommun
  • Region Västmanland
  • Göteborg stad (Örgryte-Härlanda)
  • Göteborgregionens kommunalförbund
  • Köpings kommun
  • Partille kommun
  • Region Jönköpings län
  • Hässelby/Vällingby stadsdelsförvaltning
  • Sollentuna kommun
  • Region Gotland
  • Nacka kommun
  • Salus Care
  • Svenska Vård
  • Tele2
  • BRIS
  • Ensamkommandes Förbund
  • FARR, Flyktinggruppernas Riksråd
  • Friends
  • LSU, Sveriges Ungdomsorganisationer
  • RFSL Ungdom
  • Rädda Barnen
  • Sveriges Ensamkommandes Förening
  • Svenska Kyrkan
  • UNHCR
  • Fryshuset
  • TRIS, Tjejers Rätt I Samhället
Samarbetspartner

Reach for change

År

2016-2017

Status

Avslutat

Sammanfattning

En syl i vädret var Förnyelselabbets första projekt och skapades som en satsning från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) på uppdrag från Socialdepartementet för att vidareutveckla arbetsformer som konkret stödjer användardriven innovation i den sociala barn- och ungdomsvården. Efter avgränsning blev uppdraget att fokusera på målgruppen ensamkommande barn och unga och att sammanställa de utmaningar och behov som uppstår i hur de mottas i det svenska samhället.

För att skapa en gemensam problembild involverades barn och unga som kommit till Sverige ensamma, personer som finns närmast barnen (exempelvis gode män, boendepersonal) och aktörer som representerar kommuner, myndigheter, näringsliv och ideella organisationer som jobbar med barnen.

Många av de problem som drabbar de ensamkommande barnen är en följd av bristande samordning mellan samhällets olika aktörer. Tillsammans med barnen och aktörerna definierades tre prioriterade utmaningar utifrån deras perspektiv:

  • Bristande förståelse av information och känsla av sammanhang
  • Bristande känsla av mening
  • Bristande nätverk

För att gemensamt få till nya riktningar på utmaningarna samlades aktörer och barnen för att tillsammans ta fram idéer. Ett urval testades sedan hos aktörer som deltagit i labbet. Genom att testa idéerna lokalt kan idéerna revideras innan de implementeras. På så vis blir ett designdrivet grepp på samverkan och utveckling ett resurseffektivt och värdeskapande arbetssätt.

Bakgrund

Det svenska asylmottagandet för ensamkommande barn och unga har, med händelserna hösten 2015, visat sig vara ett komplext problem. Komplexa problem är oförutsägbara och beskrivs ofta som röriga eftersom det är svårt att bedöma problemets sanna natur och därmed hur man hanterar det. År 2004 tog Sverige emot knappt 400 ensamkommande barn och ungdomar på flykt och tio år senare 7049, under 2015 anlände 35 369 ensamkommande barn och unga (Migrationsverket). Det ökade trycket synliggjorde många problem som även funnits tidigare i den svenska asyl- och etableringsprocessen, vilken hanteras och fördelas på kommuner och flera myndigheter. Ett ensamkommande barn slussas igenom hundratals myndighetsmöten under sina två första år i Sverige, men de offentliga aktörerna har liten eller ingen kunskap om varandras ansvar och processer, vilket skapar svårlösta situationer och osäkra livsförhållanden för barnen.

Förnyelselabbet skapades som en satsning från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) på uppdrag från Socialdepartementet för att vidareutveckla arbetsformer som konkret stödjer användardriven innovation i den sociala barn- och ungdomsvården. Efter avgränsning blev uppdraget att fokusera på målgruppen ensamkommande barn och unga och sammanställa de utmaningar och behov som uppstår i hur de mottas i det svenska samhället.

Förnyelselabbets utforskande har varit tvådelat:

  • Hur upplever ensamkommande barn och unga sitt mottagande i det svenska välfärdssystemet?
  • Hur skapar vi en plattform för samverkan med aktörer som delar samma målgrupp?

Förnyelselabbet har lutat sig mot flera direktiv som uppmuntrar tvärsektoriella grepp. Bland annat myndighetsförordningen § 6 (2007:515) som säger att Myndigheten skall verka för att genom samarbete med myndigheter och andra ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten som helhet.

Därtill beskriver SKL i positionspappret En innovationsvänlig offentlig verksamhet att offentliga verksamheter behöver utgå från de behov som medborgarna har och att den erfarenhet och kunnande som medborgaren har är en underutnyttjad resurs som bör tas till vara genom medskapande. Asylsökande barn saknar många av de rättigheter som svenska medborgare besitter, men har enligt Barnkonventionen rätt att komma till tals och bli lyssnade på. Förutom att tjänster kan bli mer behovsanpassade och utförda till lägre kostnader kan delaktigheten leda till stärkt självständighet och självkänsla för den enskilde.

Insikter och Idéer

En designprocess börjar i att utforska problemfrågan med ett öppet förhållningssätt – vad handlar problemet om, finns det problem bakom problemet som är den egentliga orsaken? För att utforska våra två frågor organiserade vi träffar och workshoppar med barnen och deltagare från offentlig, privat och ideell sektor. Totalt skapades över 50 träffar med barnen och deltagarna under vilka behov och utmaningar definierades, prioriterades och utvecklade idéer på. 

Utmaningar:

  • Bristande förståelse och känsla av sammanhang
  • Bristande känsla av mening
  • Bristande nätverk

Innan vi går vidare in i respektive utmaning är det viktigt att poängtera att den övergripande utmaningen, som alla tre är sprungna ur, är upplevelsen av en fragmenterad asyl- och etableringsprocess.

En kompis som blev åldersuppskriven blev av med boende, god man, socialsekreterare, allt. De sa att han skulle skickas till Migrationsverkets anläggning i norra Sverige. Men han vill inte bo där, han har ju sina vänner här. Nu står han skriven på en fejkad adress och lever som hemlös. Han sover på bussar och offentliga toaletter. Han har slutat gå i skolan eftersom han var rädd att folk skulle reagera på att han luktar illa. Jag får inte ha honom hos mig på grund av mitt boendes policy.

Ungdom, mars 2017

Pin It on Pinterest

Share This