Startsida » Case » Meet Sweden

Meet Sweden

2018 | SOLLENTUNA KOMMUN | PwC Meet Sweden utforskar möjligheter att skapa en överskådlig asylprocess för individen och ett rättssäkert flöde av information över myndigheter.

År

2018

Labbform

Framtidslabb

Utmaning

Hur kan vi öka tryggheten och förståelsen av asyl- och etableringsprocessen för människor som migrerar till Sverige?

Samarbetspartner

  • Sollentuna kommun
  • Pwc

Deltagare

  • Migrationsverket
  • Skatteverket
  • Arbetsförmedlingen
  • Försäkringskassan
  • Care Chain

Team

  • Fredrik Olausson
  • Pia McAleenan

Sammanfattning

I en asylprocess är det många parallella processer som pågår samtidigt utan att någon egentligen har helhetsansvaret. Den ansökande upplever att den upprepar sin historia om och om igen och administrationen runt asyl- och etableringsprocessen upplevs obegriplig.  

Många gånger krävs att en aktör behöver ta del av ett beslut från en annan aktör för att kunna starta sina processer. När den ansökande inte kan visa beslut, eller ens förstått att den ska visa beslut, hamnar det på till exempel socialtjänsthandläggarens bord att ringa och leta reda på beslutet i fråga. Våra mätningar visar att en socialtjänstsekreterare på Sollentuna kommun i snitt lägger 9 % av sin arbetstid på att ringa andra aktörer och vänta i telefonköer då de sällan kan få direktnummer till handläggarna. 

Meet Sweden utforskar möjligheter att skapa en för individen överskådlig process och möjliggöra ett rättssäkert informationsflöde över myndighetsgränder.

Varför måste jag berätta min historia om och om igen för alla jag träffar?

Ensamkommande ungdom, 2017

Meet Sweden – en mobilapplikation

I Förnyelselabbets första uppdrag, En syl i vädret, såg vi att ensamkommande ungdomar som söker asyl i Sverige upplever en rörighet på grund av de många möten man har med myndigheter. Den fragmenterade asylprocessen har skapat en situation där den ensamkommande får upprepa sin historia och information om sin process om och om igen för olika aktörer. Språkhinder kan stå i vägen för ungdomens möjlighet att förstå och förmedla informationen till andra aktörer vilket ofta leder till att socialsekreterarna får leta och jaga information om sina klienter via telefon och e-post.  

Vi ville skapa bättre förutsättningar för ensamkommande ungdomar, men också för socialtjänstsekreteraren i Sverige. Som en första prototyp tog vi fram Meet Sweden – en applikation som hjälper asylsökande att samla viktig information, mötesbokningar och få större kontroll över sin egna situation. Genom att anteckna, ta foto på dokument/beslut eller låta handläggare lägga in anteckningar, skulle information flyttas mellan myndigheter och andra viktiga personer runt ungdomen – med ungdomens tillstånd.   

Testarena Sollentuna kommun

Under 2017 visade Sollentuna kommun intresse att delta i projektet och har sedan dess fungerat som en lokal testmiljö för prototypen. De har även varit viktiga för att bistå med perspektiv från kommunen och socialtjänstsekreterare. Med hjälp av Sollentuna kommun har vi kunnat testa förslagen tillsammans med både socialtjänstsekreterare, ensamkommande ungdomar och nyanlända. Vi har därför kunnat titta på behov och utmaningar från både ett individperspektiv och ett systemperspektiv. 

Under 2018 fortsatte utforskningen av Meet Sweden genom blockedjeteknik. Tillsammans med PwC har två workshopar genomförts med handläggare i asylprocessen för att titta på möjligheterna att göra information om en individ tillgänglig för de olika involverade myndigheterna via en blockkedja. 

 

Vi har ett stuprörssamhälle där myndigheterna inte kan samarbeta på ett sätt som stödjer en individs process. Mellan våra institutioner skapas det organisatoriska mellanrum, där individen som berörs ofta är den som faller i mellanrummen.

Handläggare, Sollentuna kommun 2018

MeetSweden – En blockkedjelösning?

En blockkedja kan man enkelt förklara som en distribuerad databas baserad på flera olika platser, vilket skapar denna kedja. Det betyder att alla aktörer som är med i blockkedjan kan se att det finns information, till exempel att ett beslut har fattats hos en aktör, men inte nödvändigtvis innehållet i informationen. En person som är ägare av ett dokument i blockkedjan kan bestämma om dokumentet ska bli synligt för andra.

Blockkedjans idé är att förflytta ägandet av data från systemet till individen, vilket potentiellt kan skapa ett rättssäkert alternativ till samverkan mellan myndigheter utifrån individens bästa.
Tillsammans med Sollentuna och PwC bjöd vi in delar av asyl- och etableringssystemet (Migrationsverket, Skatteverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen) till två workshoppar. På plats hade vi då också experter inom blockkedjeteknologin. Målet var att, med ett blockkedjeperspektiv, titta på hur en asylsökandes resa ser ut genom systemet – från första dagen i Sverige till den första lektionen på SFI.

Studiehandledare och modersmål

När barnen visade vilka som är dom viktigaste personerna deras liv placerade flera sin studiehandledare närmast familjen. Studiehandledaren överbryggar språkliga hinder för barnen och är en uppskattad resurs, men har en hög arbetsbelastning som gör det svårt att räcka till för dom behov som finns. Resursen riskerade också under 2019 att tas bort då kommunen hade stora nedskärningar att genomföra. Även för de yngre barnen är ett språkligt stöd viktigt. Utan ett språkligt stöd riskerar barnen att hamna utanför, både socialt och kunskapsmässigt.

Hjälpa eller stjälpa?

Blockkedjan för med sig spännande och nya möjligheter men för också med sig etiska frågor som behöver ställas och testas. Ur ett systemperspektiv verkar blockkedjan minimera tiden som går åt i detektivarbete för att få tag i information hos andra aktörer. Troligtvis kan ansökande också få en bättre bild över sin process. Men det är inte säkert att bara för att man får tillgång till sin data också kan tolka och förstå den.

En enkel jämförelse kan göras med journalanteckningar i vården där läkare specificerar tillstånd på ett medicinsk språk som har liten förankring utanför yrkeskunnandet. Om målet är att individen ska kunna känna större ägande och förstå sin process genom att bestämma om en aktör ska få tillgång till viss data behöver man alltså också förstå den. Vilka krav ställer det på individen?

Blockkedjetekniken behöver också utmanas i risken att något om individen registreras fel, vilka följder kan det medföra och hur skalas problemen i ett sådant scenario? Vilka andra etiska perspektiv bör vi titta på innan vi implementerar en, i den här kontexten, oprövad teknik?

Vill du läsa om andra labb på samma ämne?