Startsida » Case » Föräldrasamverkan för en likvärdig skola i Degerfors

Föräldrasamverkan för en likvärdig skola i Degerfors

Pedagogisk personal i kommunen upplever att det är svårt kommunicera med nyanlända barns föräldrar. För att barnen ska klara skolan bra är det viktigt med en fungerande samverkan med föräldrarna. Hur kan det bli bättre? Och vad är egentligen problemen från nyanlända barn och föräldrars perspektiv? Här kan du ta del av berättelserna och insikterna från barnen och föräldrarna i Degerfors.

År

2019

Labbform

Nulägeslabb

Utmaning

Utmaningen är att skapa en likvärdig skolgång för nyanlända barn

Deltagare

Degerfors kommun med förvaltningarna:

  • Kultur- och utbildningsförvaltningen
  • Arbetsmarknadsenheten

Team

  • Hanna Andersson, designer 
  • Elin Engström, designer 
  • Jonas Karlsson, analytiker

Sammanfattning

Nyanlända barn och föräldrar har starka drivkrafter att lära sig svenska för att få vänner respektive jobb. Barn lär sig svenska snabbare medan föräldrarna ofta hamnar i ett passivt lärande hos SFI och ibland skrivs ut för bristande framsteg i sin språkutveckling.

Pedagogisk personal upplever ofta en svår kontakt med föräldrarna och känner sig osäkra på om de skapar en likvärdig skolgång för nyanlända elever. Föräldrarna däremot beskriver att man generellt sett är nöjd med skolan. Många föräldrar känner sig otrygga med det svenska språket och vet inte heller vilket slags deltagande i barnens skolgång som förväntas.

Barnens möjlighet att fokusera på sin skolgång påverkas också av familjens hela livssituation. Många barn är involverade i att hantera familjens myndighetskontakter och hjälpa till med att ordna till exempel ett tryggare boende. Barnen hjälper till med svenskan och rör sig som tolkar åt föräldrarna, både i språk och kultur.

Att lära sig det svenska språket är enligt föräldrarna en nyckel till samhället och arbete. Men eftersom många föräldrar skrivs ut från SFI, på grund av bristande framsteg i sin språkutveckling, kommer de längre ifrån arbetsmarknaden. Flera föräldrar fastnar i loopar mellan försörjningsstöd och a-kassa och beskriver en frustration över att inte kunna försörja sig själva.

För att öka inkluderingen av föräldrarna i barnens skolgång finns det enklare insatser som utbildningsförvaltningen kan göra, som till exempel att anpassa det obligatoriska inskrivningssamtalet till föräldrarnas kunskapsnivå om det svenska skolsystemet. Upplevelsen av en bristande kommunikationen mellan pedagogisk personal och nyanlända föräldrar påverkas däremot av föräldrarnas möjlighet att ta sig in i det svenska samhället. För att avlasta barnen och låta de fokusera på sin skolgång finns det ur det perspektivet anledning att göra mer holistiska insatser som tar hänsyn till föräldrarnas möjlighet att till exempel lära sig svenska.

Processen är samlande för funktioner som kanske annars spretar och/eller inte finner eller förstår sin möjlighet till samverkan.

Christer Carlsson,
chef för utbildningsförvaltningen i Degerfors

Mina barns framtid i Sverige är viktig. Det är lättare för dom. Jag kom till Sverige för mina barns skull.

Vårdnadshavare

Insikter

Nulägeslabbet i Degerfors genomfördes under hösten 2019. 74 nyanlända föräldrar och barn i åldrarna 7-15 år beskrev sin vardag och hur det är att komma till en ny stad och skola. Även systemaktörer och funktioner som träffar eller på något sätt påverkar målgruppens vardag har beskrivit upplevelser om kommunikation och tankar om att jobba med målgruppen. Vi har bland annat träffat pedagoger, studiehandledare, elevhälsoteam, lärare, tjänstepersoner och politiker i Kultur- och utbildningsnämnden, men vi har också träffat till exempel Socialförvaltningen (AME).

Att börja skolan

Att komma till Degerfors innebär en stor livsomställning för den nyanlända familjen. Till sin hjälp att komma till rätta möter familjen en flyktingsamordnare och flyktingassistent som ger ett tillfälligt boende och förmedlar kontakt med rätt myndigheter. Tillsammans har dom många och korta möten för att familjen ska kunna ta till sig informationen.

När barnen sedan börjar skolan blir familjen inbjuden till ett inskrivningssamtal under en timme. Till skillnad från Socialförvaltningen träffar skolan familjen vid ett tillfälle och samtalet upplevs av skolpersonalen som pressat då fokus ligger på att många papper ska skrivas på, att samtala om förväntningar eller hur skolan fungerar hinner man till exempel inte med.

 

Vi har tolk första dagen på förskolan. Mycket information, mycket papper, mycket signaturer.

Förskolelärare

Man har ingen naturlig kontakt med föräldrarna. Med telefontolk blir det inte ett naturligt samtal.

Förskolelärare

Barn i förskoleålder börjar direkt på förskolan medan barn i skolålder först börjar på mottagningsenheten där deras kunskap kartläggs i ca 8-10 veckor innan de placeras i vanlig klass. De flesta barnen hinner inte lära sig svenska under denna tid, vilket gör att de kan känna sig isolerade från andra barn efter att de har börjat i sin nya klass. Lärarna försöker ta hand om de nyanlända barnen på ett bra sätt, men många upplever att det är en svår balansgång att ha olika språknivåer i klassen. Många lärare känner att de saknar verktyg för att hjälpa barnen och bär en känsla av otillräcklighet.

Innan mitt barn kunde prata svenska var han arg på förskolan, nu är han glad.

Förälder

Här är jag, bakom busken, och här är dom andra i klassen. Jag kan inte prata svenska så jag kan inte vara med dom.

Barn, 11 år

Vi har alltid ett möte innan vi tar emot en elev från förberedelseklass. Sen känner jag att det fattas något där, vi är ju ganska ensamma när vi tar emot en elev som inte kan svenska. Dom blir inslängda och det ska bara funka.

Lärare

Hitta vänner

Barnen starkaste drivkraft är att lära sig svenska för att få kompisar, men det är svårt. Flera lärare säger att många barn väljer sin språkgrupp eller vänner som har svenska som andraspråk på skolgården. Integrationsplanen i Degerfors belyser att skolan är den naturliga mötesplatsen där det arbetas med integration och att det är inom förskolan och grundskolan som barn från olika bakgrunder träffas. Att barnen vistas i samma lokaler verkar dock inte vara likställt att man faktiskt träffas.

Det viktigaste är att lära sig svenska så att man kan få kompisar.

Barn, 14 år

Ditt modersmål är i hjärtat. Ett nytt språk har man bara lärt sig i hjärnan. Om jag pratar mitt modersmål blir det bättre samtal med mycket känslor.

Barn, 14 år

Double (nästan triple) Diamond är en vanlig modell att beskriva en designprocess med. Den illustrerar hur man med designmetodik öppnar en utmaning brett i utforskandet av upplevelser och behov. Även i nästa diamant, där testbara scenarier byggs upp, öppnas det identifierade utvecklingsområdet brett, då många fröer till idéer möjliggör för kreativiteten skapa nytänkande. I mitten går en ”squiggle” som visar designprocessens resa fram och tillbaka i de olika stegen. Finessen med att kunna röra sig fram och tillbaka i processen är att man hela tiden stämmer av om man löser rätt problem.
För att hitta användarens perspektiv är designmetodik ett bra arbetssätt att tillgå. Grundstommen i design är att genom kvalitativa och visualiserande metoder förstå användarens beteende och behov. Designmetodiken innehåller en mängd metoder för att på djupet förstå frågan varför. En förståelse för varför människor gör som de gör leder till att det blir lättare att bemöta utmaningar med lösningar som skapar ett upplevt värde för den som berörs.

Studiehandledare 

När barnen visade vilka som är dom viktigaste personerna deras liv placerade flera sin studiehandledare närmast familjen. Studiehandledaren överbryggar språkliga hinder för barnen och är en uppskattad resurs, men har en hög arbetsbelastning som gör det svårt att räcka till för dom behov som finns. Resursen riskerade också under 2019 att tas bort då kommunen hade stora nedskärningar att genomföra. Även för de yngre barnen är ett språkligt stöd viktigt. Utan ett språkligt stöd riskerar barnen att hamna utanför, både socialt och kunskapsmässigt.

På en rast introducerade studiehandledaren ett spel för barnen på olika språk, när han sen inte var med nästa rast kunde barnen spela själva.

Fritidspedagog

På 9:ornas nationella prov är allt på svenska. När de inte kan svenska men kan själva ämneskunskapen blir det fel. Då har man inte ens rätten till sin egen kunskap.

Studiehandledare

Barnen förstod först inte vad de sa på dagis, sen kom en lärare som pratade arabiska, då det blev jättebra.

Förälder

Modersmål

På flera skolgårdar finns det regler om att man inte får prata andra språk än svenska, då lärare upplever att det är svårt att hjälpa barnen när det är många språk i omlopp. Forskning säger att om barnen får stöd i sitt förstaspråk i skolan kommer det att lära sig svenska fortare. Barnen får lära sig sitt modersmål efter schemalagd skoltid, 1 timme i veckan, men det kan vara svårt att koncentrera sig då.

Det är olagligt att prata arabiska i skolan.

Barn, 11 år

Det är roligare att vara på fritids än att ha modersmål.

Barn, 11 år

När de andra slutar måste dom stanna kvar och dom är hungriga. Dom orkar inte mer än 20 min, dom vill inte sitta här och vara annorlunda.

Modersmålslärare

Att bli något med sen ankomst i det svenska skolsystemet

Att komma in sent i det svenska skolsystemet kan vara svårt och de äldre barnen är medvetna om att de har ett kommande gymnasieval att göra. Att ta sin gymnasieexamen är viktigt i Sverige då det minskar risken för utanförskap.

Det är en himla skillnad om man kommer som nyanländ i förskolan eller i 9:an. Man sätter dom i en helt omöjlig situation nu.

Lärare

Nu måste man vara seriös för vi går i 9:an nu, om jag inte klarar alla ämnen, vad ska jag då bli?

Barn, 14 år

Hitta ett tryggt boende

Barnens liv och möjlighet till kunskapsutveckling påverkas också av deras boendesituation. Många av barnen är trångbodda vilket kan påverka barnens skolresultat. Av dom barn vi har frågat i Degerfors bor dom i genomsnitt 2,6 personer per rum. Att hitta en större och långsiktigt boende upptar vissa barns tankar mycket.


Det är viktigt för mig att bjuda hem vänner, för då blir det bra vänskap. Men vi har bara ett rum, hallen och kök. Om min vän kommer ska alla andra vara i hallen. Det blir jätterörigt.

Barn, 14 år

Vi söker större lägenhet, vi var där senast i veckan och de sa att kanske om 3 månader. Kanske tar det 3 månader, kanske 3 år.​

Barn, 14 år

Delta i fritidsaktiviteter

Flera barn upplever att de inte har tid för fritidsaktiviteter eller ens vet om vad man kan göra i Degerfors. Studiehandledarna märker att framför allt flickor tänker mycket på studier och familjens situation. För att hjälpa flickorna att komma ut från hemmet har de drivit en uppskattade dansaktivitet. Föräldrarna å sin sida vill att barnen ska må bra och få göra saker på sin fritid, men resurserna är knappa.

De behöver aktiviteter, men det kostar pengar. Varje måndag när läraren frågar ’vad gjorde ni lördag och söndag’ har de inte gjort någonting

Förälder

Kontakt med skola

Föräldrarna som deltagit upplever att kontakten med skolan överlag går väldigt bra, men att den inte sker så ofta. Skolan sköter merparten av sin kommunikation till föräldrar via digitala plattformar och många föräldrar upplever det som svårt. Vissa föräldrar tycker dock att det är lättare då man till exempel kan översätta text med hjälp att översättningsappar. Men alla språk finns inte att översätta till exempel tigrinja, som är ett av de större språken bland nyanlända i Degerfors. Flera föräldrar upplever att det är lättare med mellanmänsklig kontakt. Även för lärare och tjänstepersoner känns mellanmänsklig kontakt viktig, men upplevs också väldigt svårt.

Man har inte så många relationsbyggande möten med föräldrarna.

Förskolelärare

Det är störtomöjligt ibland att försöka ha telefonsamtal med föräldrar. Det är svårare att förklara när man inte ser varandra.

Tjänsteperson

Ibland kommer ett samtal och jag stänger av mobilen för jag vill inte prata med dom på telefon. Speciellt vårdcentralen och skolan. Vi går till vårdcentralen och pratar med sjuksköterskan istället.

Förälder

Föräldramöten och utvecklingssamtal

Studiehandledarna berättar att många föräldrar som inte kan så bra svenska känner sig i vägen och inte vågar ställa frågor när de är på föräldramöten. Därför anordnar studiehandledarna och skolan särskilda möten för föräldrar med annat modersmål än svenska. Där berättar de mer ingående om till exempel hur man gör för att sjukskriva ett barn.

Att ha utvecklingssamtal kan innebära att även en tolk deltar, antingen via telefon eller som är med på plats. För vissa barn kan det kännas otryggt med nya personer närvarande, ett barn berättar att när studiehandledaren som den redan känner satt med kändes det bättre.

Det kändes bra för jag kände alla, tidigare brukade vi ha telefontolk. Det är bättre med någon som sitter med.

Barn, 11 år

Jag är ofta med på utvecklingssamtalen, jag kan förklara för föräldrarna så att de verkligen förstår. En tolk översätter bara det som läraren säger.

Studiehandledare

Föräldrarnas livssituation

Föräldrarna börjar sin resa in i samhället med att lära sig svenska på SFI, men det är svårt. Det upplevs som ett passivt lärande och att man sällan får prova att prata. Föräldrarna känner att svenskan är nyckeln till jobb och alla som deltagit i nulägeslabbet längtar efter att kunna försörja sin familj och bidra till samhället genom att betala skatt.

Arbetsförmedlingen styr etableringssystemet de första två åren, då är det obligatoriskt att gå på SFI. Efter de första två åren fortsätter många att gå på SFI, men bekostas nu av kommunen istället för Arbetsförmedlingen. På senaste tiden har dock en ny praxis börjat tillämpats, där man skriver ut personer från SFI som inte gör tillräckliga framsteg.

Dom står bara där framme och lär oss grammatik, vi får aldrig prata.

Förälder

Om man inte uppvisar tillräcklig utveckling skrivs man ut från SFI.

Tjänsteperson

I Degerfors får man då möjlighet att göra praktik med språkundervisning under ett år. Många av de föräldrar som deltagit i nulägeslabbet har skrivits ut från SFI och praktiserar nu på 21:an, där man sorterar kläder. Det är en uppskattad arbetsplats, mestadels för att man har arbetskamrater och ett socialt sammanhang. Efter året på 21:an skrevs man in hos a-kassan. I ett år får man ekonomiskt stöd från a-kassan och förväntas söka jobb under tiden. Men det är svårt att få jobb i Sverige även för relativt okvalificerade arbeten. Har man inte fått jobb innan året med a-kassa är slut skrivs man in hos socialen igen och får försörjningsstöd. Här finns en loop som många nyanlända vuxna i Degerfors hamnar i.

En tidigare tjänsteperson beskriver att det finns en problematik med att nyanlända hanteras av Socialtjänsten. Föräldrarna vill jobba och bli en del av samhället men placeras istället in i ett redan existerande stigma som snarare hindrar än hjälper dom att bli en del av arbetsmarknaden.

Det är svårt att söka jobb gång på gång utan att få svar. Vi vill jobba men vi är invandrare, därför får vi inga jobb. Om vi jobbar blir familjens situation bättre. Vi vill inte leva på socialen.

Förälder

Dom som praktiserar i Degerfors får inte jobb. Praktik är bra för arbetsgivarna, men inte för oss.

Förälder

Knyta an

Forskning visar att många knyter an till ett nytt land i två faser, en funktionell och en emotionell. Den funktionella fasen, som ofta kommer först, består av att ha arbete och kunskap i språk. Därefter knyter många an i en mer emotionell fas genom identitet och tillhörighet i samhället.

Att ha barn gör ofta att dom vuxna kommer in i den emotionella fasen snabbare, då barnen ofta rotar sig fortare än föräldrarna. De föräldrar som deltagit i nulägeslabbet har i de flesta fall hamnat i ett läge där anknytningen blir genom barnen, utan en fungerande funktionell fas.

Vad vet vi om utmaningen nu?

Både nyanlända barn och deras föräldrar drivs av att lära sig svenska för att få vänner och jobb. Men att bli en del av det svenska samhället är svårt. Många barn och föräldrar är dock positiva och känner att livet i Degerfors är bra.

För att hjälpa barnen att klara skolan och må bra är det viktigt att se utmaningen ur ett systemperspektiv. Eftersom barnen lär sig svenska snabbare och förstår gällande normer och värderingar betyder det att dom rör sig mellan två verkligheter. Barnen blir inte bara språktolkar åt sina föräldrar utan också kulturtolkar.

Barnen är medvetna om familjens livssituation och oroas i olika grad av till exempel boendesituationen eller föräldrarnas svårigheter att lära sig svenska och bli en del av arbetsmarknaden. Med tydligare fokus på föräldrarnas funktionella fas kan barnen avlastas i sin oro och bättre kunna fokusera på skolan och utveckla en meningsfull fritid.

Nästa steg

Både politiker i Kultur – och Utbildningsnämnden, ansvarig förvaltningschef, den tillsatta labbgruppen och övriga deltagare som varit intresserade har tagit del av insikterna. Insikterna ger möjlighet att agera både direkt inom utbildningsförvaltningen, genom att till exempel skapa en skolintroduktion som är anpassad efter tidigare erfarenhet av det svenska skolsystemet. Men det finns även anledning att initiera större samarbeten mellan förvaltningar för att stötta föräldrarna i sin drivkraft att lära sig svenska och bli en del av arbetsmarknaden. Socialtjänsten i Degerfors är nu i färd med att implementera Skottlandsmodellen som går ut på att skapa tidiga insatser för barn och samverkan mellan skola, vård och socialtjänst med barnets behov i centrum – vilket kan ge positiva synergieffekter för de insikter som lyfts fram i nulägeslabbet.