Barnkonventionen blir lag

Vid årsskiftet 2020 blev Barnkonventionen lag i Sverige. Kommuner och regioner saknar i många fall en god förberedelse för implementering av lagen i sin organisation. För att stötta medlemmarna i NUNI, Nationella nätverket för ungas inflytande, faciliterade Förnyelselabbet en konferens om hur man kan applicera praktisk designmetodik och systemperspektiv på komplexa utmaningar. Här får du en bild av hur det kan gå till under våra workshoppar.

Barnkonventionen blir lag

Vid årsskiftet 2020 blev Barnkonventionen lag i Sverige. Kommuner och regioner saknar i många fall en god förberedelse för implementering av lagen i sin organisation. För att stötta medlemmarna i NUNI, Nationella nätverket för ungas inflytande, faciliterade Förnyelselabbet en konferens om hur man kan applicera praktisk designmetodik och systemperspektiv på komplexa utmaningar. Här får du en bild av hur det kan gå till under våra workshoppar.

År

2020

Labbform

Introlabb, 2 dagar
Introduktion till designmetodik i komplexa utmaningar

Team

  • Elin Engström
  • Jonas Karlsson

Deltagare

Nationella Nätverket för Ungas Inflytande med representanter från

  • Österåkers kommun
  • Region Dalarna
  • Umeå kommun
  • Lunds kommun
  • Luleå Kommun
  • Eskilstuna kommun
  • Mora kommun
  • Rättviks kommun
  • Sandvikens kommun
  • Sundsvalls kommun
  • Falköpings kommun
  • Växjö kommun
  • Marks kommun
  • Värmdö kommun
  • Gagnefs kommun
  • Skövde kommun
  • Järfälla kommun
  • Barnombudsmannen
  • MUCF
  • Youth 2030

Hur kan vi jobba med barnkonventionens artiklar?

Nationella nätverket för ungas inflytande är ett stödjande nätverk för tjänstepersoner i kommuner och regioner som vill utveckla sitt arbete med ungas delaktighet och inflytande. Medlemmarna är direkt påverkade av den nya lagen men upplever att det saknas förankring och metodik för hur lagen ska implementeras.

Genomförandet av portalartiklarna 3 och 12 i barnkonventionen anses påverka möjligheten att genomföra de andra artiklarna och utgör därmed ett fundament för all implementering av barnkonventionen som helhet. Artiklarna är sammankopplade och insatser som berör en artikel kommer sannolikt att påverka utfallet i andra artiklar också, men hur? Hur kan vi jobba med det som är svårt att förutspå? I komplexa utmaningar kan man använda ett mer utforskande förhållningssätt för att lära sig mer om systemdynamiken och hur olika utfall kan bli – det vill säga testa och prova i liten skala för att lära sig och förstå sammanhang bättre. Under den här workshopresan fick medlemmarna i NUNI prova på metodik som är vanlig i tjänstedesign och systemtänkande, eller systemperspektiv som vi väljer att säga.

Jag tar med mig metoderna och hopp om att vi kan förändra

Deltagare

Workshoppresa

Pass 1: Hur ser nuläget ut? 

  • Var är hindren i hindermaskinen (en modell utvecklad för konferensen, se bild nedan)?
  • Vad kan vi kan påverka?
  • Hur påverkar nuläget invånare och aktörer?

För att kunna gå direkt till verkstad på konferensen utvecklade vi en visuellt reflekterande enkät om hur deras arbetsplats stod rustad inför implementeringen av barnkonventionen. Där reflekterade deltagarna bland annat om vilken plats barnrättsfrågor har i organisationen, vilken plats man som organisation ansåg att barnet har i sin verksamhet och vilka tydliga hinder som finns för bankonventionens implementering.

Med hindren sammanställda innan kunde deltagarna jobba effektivt med hindren och placera ut var hindren uppstår – i tillexempel arbetssätt och tankesätt. De fick också dra pilar för att beskriva beroenden mellan olika hinder. Den här övningen syftar också till att ge den nya gruppen en chans att lära känna varandra och bidra med sina perspektiv på det hinderbibliotek som de gemensamt skapat genom enkäten.

I nästa steg fick gruppen kategorisera om hindren utefter axlarna Möjlighet att påverka och Angelägenhet att agera på. I den här övningen valde varje grupp ut de hinder som följande övningar byggdes på.

Ladda ner

Länkar

Artikel 3

Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.

Artikel 12

Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.

Pass 2: Vad beror nuläget på och hur påverkar det invånare och aktörer? 

  • Hur påverkar nuläget invånare och aktörer? 
  • Vad orsakar egentligen nuläget?

I det här passet utforskade vi hur det inringade hindret påverkar invånare och aktörer idag. Vi tittade också framåt genom att fråga Vad händer om vi inte gör något åt hindret?. Den här typen av övningar är också bra för gruppens gemensamma motivation till att vilja göra något åt situationen. Med några fler perspektiv med oss började vi sedan leta rotorsaker till de upplevda problemen och undersöka om några rotorsaker möjligen hängde ihop. Först nu började vi formulera problemformuleringar.

Pass 3: Vad vill vi uppnå?

  • Vad kan vi förändra? 
  • Hur vill vi att det ska vara för invånare och aktörer?

När man jobbar med komplexa samhällsutmaningar tillsammans med flera olika funktioner eller till och med aktörer kan just graden av samsyn om dels problemet men också om vilken riktning man gemensamt ska verka för vara en springande punkt för om man kommer att lyckas. Därför fick deltagarna tillsammans bygga olika scenarier som kan konkretisera vad det är man egentligen vill uppnå tillsammans. Här är det viktigt att poängtera att vi inte söker en homogen vilja, övningen tjänar till att ha en reflektionsyta där flera perspektiv kan samspela eller vara i friktion med varandra. I scenarieövningar är det också viktigt att jobba med de som påverkas av scenariet – har de samma tankar som vi om vad vi vill uppnå? Genom att gestalta scenarier kan man också leta efter konkreta spår på hur livet ser ut för invånarna och aktörerna, vilket dels underlättar i en idégenerering och dels är markörer som kan hjälpa oss att förstå om vi är på rätt väg när vi skapar och testar nya insatser och ser om dess tillämning och utfall blir som vi har tänkt.

Scenarier kan också hjälpa till att synliggöra paradigm och tankemodeller, vilket också kan öka möjligheten till förändring. En grupp diskuterade till exempel ett scenarie där även barn kan rösta. De ifrågasatte den åldersmaktordning som råder idag och hur den kan stå i vägen för att barn ska kunna tillgodoses sina rättigheter.

Jag tar med mig att använda visioner som man sedan konkret bryter ner i hur

Deltagare

Pass 4: Idéer och testa

  • Hur kan vi skapa …*utkomst*?
  • Hur kan vi testa idén för att förstå vilket värde den skapar?

Med hjälp av de utkomster som vi identifierade i scenariet om vad vi vill uppnå, gick vi nu in i det sista passet där vi skapade idéer som kan ta oss dit. En vanlig frågeformulering för att ta fram idéer i designmetodik är att börja meningen med Hur kan vi… och fylla på med det man vill uppnå. En grupp hade exempelvis kännetecknet eller utkomsten att Politiker lyssnar och tar unga på allvar och formulerade meningen till Hur kan vi få politiker att känna sig trygga i dialogen med unga? Då har de en konkret fråga som de kan ta fram idéer på.

När det är dags att ta fram idéer är det också dags att lägga undan den kritiska och analyserande hjärnan. Kreativitet och fantasi gömmer sig gärna om vi direkt frågar hur genomförbart något är eller inte är och då riskerar vi att inte hitta idéer. För att locka fram den sidan som vågar prova och sätta ihop tankar och idéer på nya sätt använder vi oss av olika idégenereringsmetoder. I ett sånt här pass handlar det mer om att få upp en mängd idéer snarare än bara några få. Ur en stor låda med frön till idéer är det enklare att sätta ihop mer nytänkande idéer.

Gruppen som nämndes här ovanför kom i den här idégenereringen fram till ett Democracy-room där politiker och barn och unga tillsammans får lösa dilemman, gåtor och utmaningar för att på så sätt skapa relationer och förtroendekapital. Den här idéen är så pass konkret att den skulle gå att snabbt testa den med både unga och politiker. Genom att till exempel göra en skiss på en inbjudan till ett democracy-room så kan troligen båda parter leva sig in i idéen och berätta hur de tänker och reagerar. Vilka värden ser de av att lösa dilemman och gåtor tillsammans? Vill de ändra idéen? Finns det saker som är viktiga att tänka på från deras perspektiv? Om det snabba testet visar på potential kan idéen testas ännu utförligare, till exempel genom att låta en grupp unga personer och politiker ses i ett redan existerande escape-room. Vad händer i relationerna och vad det gör för politikernas förmåga att möta och involvera unga? 

 

Jag tar med mig känslan av gemenskap och att idéerna blev så konkreta och genomförbara.

Deltagare

Vad tar jag med mig?

I två dagar har deltagarna vridit och vänt på hinder, försökt kartlägga hur hindren påverkar både invånare och aktörer, undersökt rotorsaker och sammanhang och formulerat både problem, scenarier och idéer. Och hur var det nu med systemperspektiv? Löser vi allt med en idé? Troligtvis inte. Men genom att förhålla sig utforskande och prova idéer så lär vi oss hela tiden om komplexiteten och vi lär oss att lyssna till de som berörs av frågorna. Det tror vi är nycklar till att jobba i komplexitet.

Det är massivt att göra en sån här resa på kort tid och det kan vara svårt att förklara vad man har varit med om när man kommer hem till sin organisation igen. Till sin hjälp har deltagarna fått dokumentation från alla gruppernas arbete och de olika arbetsmaterial som presenterats under resans gång.

Det var roligast att få jobba med motsättningarna i att börja med problemen och det negativa och verkligen dyka ner i det för att sedan kunna vända det.

Deltagare

Vi satt chockade runt hela bordet, vi hade inte kommit dit om vi inte hade gjort alla övningarna innan.

Deltagare

Vill du göra ett introlabb ?

Läs mer om våra labb

Introlabb

Framtidens vård och detaljplaneprocess

Metod

Hur vi blåste liv i den utdöende enkäten

Introlabb

Summithacket för ökad delaktighet

Metod

Pernilla Glaser om Transformativt lärande

Introlabb

Särskilda persontransporter