Vid det senaste tillfället identifierade vi gemensamma hinder för enskilda labb, för oss gemensamt och för svenska innovationssystemet i stort. Därefter skapades visioner om på vilket sätt labbnätverket med gemensamma krafter kan bistå det svenska innovationssystemet. På plats fanns också Innovationsrådet genom Sara Lönberg, Infrastrukturdepartementet genom Magnus Enzell, Vinnova genom Dan Hill och Anne Lidgaard, Tillitsdelegationen genom forskningsledaren Katarina Wetter Edman som våra friendly hackers – särskilt inbjudna för att delta i samtalen utifrån sina respektive uppdrag. Utifrån de strukturer och tankemodeller vi identifierade tillsammans som hinder för innovationssystemet skapades visioner om ett ännu bättre svenskt innovationssytem i vilket labbnätverket bistår ekosystemet.

Det som bubblar ute I labbsverige är något att värna vilket också underströks av våra inbjudna gäster/friendly hackers. Här finns ett motgift mot de tankemodeller som enligt deltagarna tynger ner offentlig sektor I form av hierarkiska organisationsstrukturer, långsam policyutveckling, rädsla att göra fel och därav lägre vilja att experimentera. I labb skapas en trygghet att göra precis tvärtom, att utforska både utmaningens olika perspektiv, ta fram ideer för att hantera utmaningen och hjälp att omsätta dessa i små tester. Utifrån ett sådant arbetssätt skapar vi kapacitet ute i det offentliga att mer agilt ta sig an våra viktiga uppdrag och bygga förmåga att göra det igen och igen. Labben är som ett gigantiskt träningsläger och deltagarna som kommer ut därifrån med en upplevelse av att på ett annorlunda sätt ha fått hantera en utmaning utan att lösningen redan varit identifierad från början. På detta sättet kan vi komma åt innovation som skiftar perspektiv och förändrar sätten som vi jobbar i grunden.

De hinder som labbmiljöerna upplever är intern förankring, långsiktig finansiering, mätning och kommunicering av effekter och I vissa fall mandat och tillhörighet. Visionerna som växte fram under dagen handlade om allt från ett förändrat och ökat handlingsutrymme, uppluckrade silos och tjänstepersoner som kan använda labbmiljöer I nätverket som kompetensutveckling. Regeringskansliet sågs I visionerna vara en part att docka an till med en väl utvecklad beställar och mottagarkapacitet för labbuppdrag. Nätverket hade I framtidsvisionen en gemensam metod för hur vi får till förnyad kultur som gör upp med rådande tankemodeller som rädsla att göra fel och experimentera, hierarkier och evidensbaserat som allenarådande urval för metodval. Ett möjligt nästa steg kunde vara att utforska hur tätare samarbeten skulle kunna stärka och avhjälpa de identifierade hindren och tankemodellerna. Genom att göra tillsammans I ökad utsträckning kan vi skapa högre effekt till lägre kostnad, mer lärande och attrahera fler att labba för samhällsförnyelse.

Gårdagens sätt att göra räcker inte för att hantera nutidens och framtidens utmaningar. Detta var alla deltagare eniga om. De ofta mycket komplexa utmaningar vi står inför kräver av oss att vi utvecklar helt nya arbets och förhållningssätt och det nu. I labb testar vi hypoteser hela tiden och lär oss på så sätt mer om utmaningens olika dimensioner. Det finns också en vital rörelse internationellt med vilken svenska labbnätverk är nära knuten och ytterligare kan användas för att hantera samhällsutmaningar I form av klimatfrågan och Agenda 2030s genomförande. Våra samhällsutmaningar kräver nätverk såväl nationellt som internationellt. Labbmiljöer kan vara med och bistå nödvändig förflyttning och gemensamt bidra till ett ännu bättre Svenskt innovationssystem på det sättet. Labbmiljöer I nätverk kan således vara ett mångfacetterat verktyg för m bistå nödvändig förnyelse och ett ännu bättre Svenskt innovationssystem.