År
2020-21
Deltagare
Fagersta kommun
Processledare
Elin Engström
Karin Petrusson
Utmaningen
Många skolhuvudmän rapporterar om att det är svårt att samverka med föräldrar som har migrationserfarenheter. Förtroendefulla relationer och familjesamverkan beskrivs viktigt för barnens kunskapsutveckling. I labbet om familjesamverkan i Fagersta kommun (i samarbete med Förnyelselabbet) berättade förskole- och skolpersonal att de upplever att det är svårt att nå fram och att de känner sig ovissa om föräldern verkligen förstår vad skolan informerar om.
Mer information
Utomstående granskning ger goda resultat
Riktat stöd till skolor förbättrade kunskapsresultaten, särskilt för elever med utländsk bakgrund
IFAU – Rapporten i korthet (PDF)
Tankemodellen
När skolpersonalen reflekterade runt sina interaktioner och arbetssätt framträdde bland annat en syn på föräldrarna, en tankemodell, att man inte trodde att de bryr sig om sina barn. Man såg också att informationen inte är utvecklad för den som inte själv har skolbakgrund eller kännedom om landet.
Jag upplevde att vi inte hade någon kontakt – jag visste inte hur jag skulle nå föräldrarna. Jag sa det jag skulle säga till dom men det kändes inte som att det någonsin landade.
Jag tror inte att dom bryr sig om sina barn.
Övergripande upplevelse och tankemodell hos skolpersonal
Förälderns perspektiv
Föräldrar berättade å sin sida att de tyckte att det var svårt att våga prata, eftersom man inte ville vara en belastning. På SFI tränar de sällan på att prata svenska, och de har få övriga ytor att öva på. Man var också orolig för skolans anmälningsplikt till socialtjänsten. Elisabeth och hennes kollegor höll de utforskande samtalen med föräldrarna själva och till dem sa de att det var första gången som de hade känt sig lyssnade på av en offentlig aktör i Sverige.
Det här var första gången jag kände mig lyssnad på.
Förälder
Mikrohandling
Efter att ha reflekterat över sina egna föreställningar och framför allt lyssnat på familjers berättelser, började skolpersonalen att experimentera med sina interaktioner och tog en mer lyssnande än informerande roll. Elisabeth som är förskolepedagog testade att, när det var dags för hämtning, låta barnet berätta för föräldern på sitt modersmål vad de hade gjort under dagen – istället för att själv informera. Därefter frågade hon föräldern vad barnet hade berättat om. Hon vände helt enkelt på vem som berättar för vem. I början var det läskigt för föräldern att våga prata, men de fortsatte med samma test och efter bara tre veckor så hade interaktionens dynamik förändrats så till den grad att föräldern själv började prata och tog initiativ i dialogen med Elisabeth och den övriga personalen.
System- och systemiskaeffekter
I den förändrade interaktionen kunde Elisabeth se att föräldern visst brydde sig och med den förändrade synen på föräldern öppnade relationen upp sig för verklig samverkan som hjälpte både föräldern, barnet och Elisabeth. Dessutom har Elisabeths mikrohandling också påverkat förälderns möjlighet att etablera sig i samhället. Nu när föräldern vågar prata svenska på förskolan är det också troligt att föräldern vågar prata på flera platser i samhället.
Egenmakt
Innan Elisabeth prövade den här mikrohandlingen upplevde hon att problemen låg bortom hennes handlingsutrymme. Förutom att Elisabeths mikrohandling förändrade relationen i familjesamverkan och bidrog till förälderns språkutveckling och etablering i samhället, upplever hon nu en ökad egenmakt, att hennes interaktioner spelar roll.
Vad är det att skala erfarenheter och insikter?
Efter ett år av lyssnande och testande bjöd vi in hela grundskolan på ca 300 personer till reflekterande workshoppar. Under två veckor kom labbgruppens kollegor till en gymnastiksal som vi tog över med textila scenerier för att uppleva berättelserna från barn och föräldrar. Där undersökte kollegorna även sina egna erfarenheter och handlingsutrymmen – vad kan jag och vi göra annorlunda? För att kollegorna i skolsystemet skulle kunna fortsätta att utveckla sina praktiker enskilt och tillsammans fick de en testbok med labbets övningar, reflektioner och berättelser sammanställda att använda på till exempel APT:er eller andra forum för samtal och dialog.
När Elisabeths kollegor kom till gymnastiksalen berättade de att de kunde se att de kunde se tydliga förändringar hos föräldrarna som hade deltagit i labbet, nu engagerade de sig i familjesamverkan på ett aktivt sätt.
Jag har sett att alla dom föräldrar som har varit med i labbet engagerar sig helt annorlunda nu.
Förskolepedagog
I kulisserna – att skapa en miljö för upplevelsebaserat lärande
Vill du göra ett labb ?
Vill ni skapa ett liknande labb i er verksamhet för att väcka era värdeord till liv utifrån vardagspraktiken.
Hör av er till pia@fornyelselabbet.se
