Kompetensförsörjning och livslångt lärande

Sekretariatet som bildades hade tjänstepersoner från olika myndigheter som deltagare. I veckomöten och workshops skapades under tiden en nära gemenskap och fördjupande relationer och värdet av detta påpekades många gånger av deltagarna som viktigt att åstadkomma i denna typ av samverkansuppdrag. Det relationella kan inte negligeras och tilliten deltagarna emellan hjälpte genom att dela upp ansvarsområden, skapa testande och kriterier för gemensamma protoyper att få medel från den gemensamma budgeten.

Arbetet i sekretariatet strukturerades upp med veckomöten digitalt och längre mer erfarenhetsutbytande lärträffar på plats i Stockholm. De analoga mötena stärkte känslan av samhörighet och gemensam mission.

Uppdraget slutrapporterades till Regeringskansliet och summerades i en webbsänd konferens samt en avslutande lärträff där deltagarna fick fundera kring processen, vad de upplevt som svårt och roligt och vad de tar med sig till nästa samverkansprojekt. Vi hade fantastisk hjälp av Stockholms improvisationsteater att synliggöra teman och känslor under uppdragets gång.

Sammanfattning frånslutrapporten

En väl fungerande kompetensförsörjning kräver samverkan mellan arbetsmarknad, näringsliv och utbildning. Näringslivets konkurrenskraft, den gröna och digitala omställningen och behoven inom välfärden är bara några exempel där frågan om att hitta rätt kompetens är avgörande. Behoven av kompetensförsörjning finns på såväl lokal, regional, nationell som internationell nivå. Med andra ord är kompetensförsörjningsområdet komplext och ingen enskild aktör kan ensam lösa utmaningarna. Detta förutsätter bred samverkan mellan nyckelaktörer, men också strukturerade former för samverkan. Ett led i detta är den samverkan som etablerats mellan myndigheter inom kompetensförsörjningsområdet.

År 2022 formaliserades den myndighetssamverkan för kompetensförsörjning och
livslångt lärande som tidigare skett på egeninitierad basis. Detta genom att
Arbetsförmedlingen, Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH), Skolverket, Svenska ESF-rådet, Tillväxtverket, Universitetskanslersämbetet och Universitets- och högskolerådet fick i uppdrag via instruktionsförändringar eller i regleringsbrev att samverka i syfte att bidra till en väl fungerande kompetensförsörjning.

Genom en ändring i MYH:s regleringsbrev för 2022 har MYH fått i uppdrag att svara för administrativ samordning av den myndighetssamverkan för en väl fungerande kompetensförsörjning som myndigheten ska delta i enligt förordningen (2011:1162) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan.

Uppdraget påbörjades i juni 2022 och har pågått fram till den 20 mars 2023. I MYH:sregleringsbrev anges att MYH ska lämna en för myndigheterna gemensam redovisning av arbetet till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 20 mars 2023. Denna rapport utgör uppdragets slutredovisning.

Återrapporteringens huvudsakliga slutsatser är:

• Kompetensförsörjningsområdet är komplext och ingen enskild aktör kan ensam lösa utmaningarna. Mer koordinerade insatser och aktiviteter mellan ansvariga myndigheter kan stärka arbetsmarknadens kompetensförsörjning och individers livslånga lärande. Detta motiverar bred samverkan mellan nyckelaktörer, men också strukturerade former för samverkan så att det möjliggör medverkan från andra relevanta aktörer på nationell och regional nivå.
• Inom ramen för genomförandet av regeringsuppdraget har myndigheterna tittat på hur samverkan kring tre prioriterade områden kan utvecklas. Prioriterade områden ska enligt uppdraget inledningsvis vara arbete med analysunderlag för prognoser och dimensionering av utbildning inom de utbildningsformer som myndigheterna ansvarar för, stöd till regionalt
  kompetensförsörjningsarbete samt säkerställande av ett lämpligt utbildningsutbud inför införandet av omställningsstudiestödet. Det finns goda förutsättningar att utveckla arbetet med de prioriterade områdena, bland annat i de arbetsgrupper som redan idag finns etablerade inom myndighetssamverkan.
• Myndighetssamverkan förutsätter en samordnande funktion för att stärka det operativa arbete som sker i myndighetssamverkans arbetsgrupper, så att samverkan bidrar till en fungerande kompetensförsörjning. En sådan funktion skulle också kunna etablera och upprätthålla en kontinuerlig arena och mötesplatser där frågor som rör kompetensförsörjning kan hanteras. För att fortsatt kunna bedriva och utveckla den samordnande funktion som byggts upp med MYH som bas, bedömer MYH att det behövs ett fortsatt uppdrag om samordning av myndighetssamverkan.
• Myndighetssamverkan skulle stärkas av ett utökat budgetanslag avseende samordningen av densamma. MYH bedömer att det skulle behöva tillföras 3,5 miljoner kronor 2024 för att påbörja uppbyggnaden av ett kansli för att samordna myndighetssamverkan, och att fem miljoner kronor därefter behöver tillföras per år. 

Rapporten redogör för hur andra aktörers medverkan i myndighetssamverkan kan säkerställas med hjälp av arenor för kompetensförsörjning, där centrala aktörer både på nationell och regional nivå skulle kunna mötas för att bidra till att lösa gemensamma utmaningar, däribland de prioriterade områden för samverkan som uppdraget pekat ut.

För att ta ett första steg i en riktning för en övergripande nationell arena hölls i februari 2023 ett sonderande möte med myndigheterna i myndighetssamverkan och andra centrala aktörer inom kompetensförsörjningsområdet, däribland arbetsmarknadens parter och Sveriges universitets- och högskoleförbund. Myndigheterna i myndighetssamverkan tittar nu på nästa steg för att utforska möjligheten till att etablera samverkansarenor om kompetensförsörjning.

Regionerna spelar en särskilt viktig roll för att skapa en väl fungerande kompetensförsörjning som fångar upp arbetsmarknadens behov. Genom kontakter med näringsliv, kommuner och andra aktörer på lokal och regional nivå har regionerna god kunskap om de kompetensbehov som ingående myndigheter i myndighetssamverkan arbetar för att tillgodose.

I rapporten lämnas förslag på hur myndighetssamverkan skulle kunna möta regionala behov, både genom nationella arenor för kompetensförsörjning och i befintliga arbetsgrupper.

Den avslutande lärkonferensen

Förnyelselabbets Pia McAleenan modererar