Framtidsverkstan

Samskapande process

Trassliga samhällsutmaningar utmanar oss och våra organisatoriska strukturer – vi behöver träna nya förmågor, strukturer och hur vi skapar ny kultur i trygg miljö.

Ungdomsdriven samskapande process

Vi ser det här arbetet som en stafett. De unga tar första sträckan – de delar sina behov, idéer och perspektiv. Sedan tar de vuxna emot stafettpinnen. Men vi springer inte vidare själva. Vi springer tillsammans. Det betyder att vi inte bara utgår från deras förslag – vi testar också ett annat sätt att arbeta: att utveckla med unga, inte för unga.

Resultat: Lyssna och samskapa

Det som blivit tydligt genom förstudien är att unga i Timrå inte främst efterfrågar fler aktiviteter – utan fler trygga sammanhang, relationer och platser där de får känna tillhörighet, ansvar och delaktighet.

Unga vill bidra, påverka och vara medskapare när de får rätt förutsättningar. Samtidigt uttrycker vuxna en vilja att samarbeta mer över gränser och utveckla nya arbetssätt tillsammans med unga.

Förstudien har därför inte bara genererat idéer om vad som behövs – utan också testat ett mer medskapande arbetssätt där unga och vuxna lär, utvecklar och tar ansvar tillsammans.

Garageparken växte fram som ett konkret exempel på detta: en möjlig mötesplats för unga, men också en gemensam träningsarena för hur Timrå kan arbeta mer förebyggande, relationellt och framtidsorienterat tillsammans.

Identifierade behov och idéer

1. Behov av fler, trygga mötesplatser
2. Behov av delaktighet – göra med, inte för
3. Behov av kommunikation och att bli lyssnad på
4. Garageparken som nyckelidé
5. Förslag på konkreta insatser

1. Behov av fler trygga mötesplatser

Situation

Många unga saknar meningsfulla sammanhang efter skoltid. Det finns få öppna och tillgängliga platser att vistas på, vilket gör att ungdomar istället samlas på parkeringar och andra oplanerade platser. Det kan skapa otrygghet – både för boende i området och för de unga själva, som riskerar att hamna i utsatta situationer eller destruktiva miljöer.

Samtidigt beskriver både unga och vuxna att det saknas närvarande vuxna som kan bygga relationer, skapa trygghet och erbjuda stöd i vardagen. Behovet handlar inte främst om kontroll, utan om vuxna som finns där, lyssnar och skapar tillit.

Det finns också ett behov av fler trygga och attraktiva miljöer där unga kan mötas utifrån olika intressen – spontant och på sina egna villkor. Exempel som lyfts är aktivitetsytor i skolmiljöer, öppna arenor efter skoltid och gemensamma platser för motor- och bilintresserade ungdomar.

”När det är stängt ringer vi och kollar om vi kan komma ändå.”

Behov

• Öppna och tillgängliga mötesplatser för unga efter skoltid
• Vuxennärvaro som bygger på relationer, tillit och stöd snarare än kontroll
• Trygga sammanhang där unga kan vistas spontant och känna gemenskap
• Flexibla aktiviteter och platser som är tillgängliga även kvällstid
• Ökad samverkan mellan skola, föreningsliv, kommun och civilsamhälle för att skapa hållbara fritidssammanhang

2. Behov av delaktighet – göra med, inte för

Situation

Hur skapar vi ett Timrå där alla trivs? En tydlig signal från unga är att de vill vara delaktiga – få vara med och skapa, bidra och känna sig betydelsefulla, inte bara ta del av färdiga lösningar.

Samtidigt uttrycker vuxna ett behov av ett skifte i arbetssätt: från att göra saker för unga till att göra dem tillsammans med unga. För att ta tillvara ungas engagemang och idéer lyfts också behovet av att dela resurser, samarbeta mer över verksamhetsgränser och skapa gemensamma sammanhang där unga och vuxna möts som medskapare.

Unga beskriver dessutom vikten av att kunna vara förebilder för varandra – unga som guidar och inspirerar unga. Vuxna ser ett behov av fler forum där elever och vuxna tillsammans kan utveckla idéer och lösningar, exempelvis genom workshops och gemensamma utvecklingsprocesser i skolan.

“Vi vill kunna hjälpa till, både förbereda och genomföra.”

Behov

• Att unga får vara delaktiga och medskapande
• Fler sammanhang där unga kan bidra, påverka och känna sig betydelsefulla
• Mindre fokus på färdiga lösningar och mer på gemensamt skapande
• Ett förhållningssätt där vuxna gör saker med unga, inte bara för unga
• Möjligheter för unga att vara förebilder och stöd för varandra
• Stärkt tillit, ansvarstagande och gemenskap mellan generationer

3. Behov av kommunikation – att bli lyssnad på

Situation

Elever och unga upplever att det saknas dialog med lärare och andra vuxna. Samtidigt visar exempel från Söråker Folkets Hus att när relationer och tillit finns, minskar skadegörelse och ansvarstagandet ökar. Där kan unga ibland vistas på gården även när verksamheten är stängd, det finns tillgång till bollar och miljön tas om hand gemensamt.

På andra platser finns exempelvis pingisbord och basketkorgar – men inga bollar. Det signalerar brist på tillit och begränsar möjligheten till aktivitet och gemensamt ansvar.

Det verkar finnas ett tydligt samband:  mycket dialog – lite skadegörelse, lite dialog – mycket skadegörelse.

Även vuxna i kommunen beskriver brist på dialog och samsyn. Många upplever att de saknar insyn i vad som sker i andra delar av kommunen och att det finns få forum för gemensam förståelse och samarbete.

“Om vi pratar med varandra kanske vi kommer på bättre idéer tillsammans.”

Behov

• Bättre kommunikation mellan unga och vuxna
• Att bli lyssnad på och tagen på allvar
• Ömsesidig respekt och tillit
• Större samsyn och kunskap om vad som sker i olika delar av kommunen
• Fler relationella mötesplatser där ansvar kan delas mellan unga och vuxna

4. Garagepark som nyckelidé

Situation

Många unga i Timrå är motorintresserade och tycker om att meka med bilar. Samtidigt är det långt ifrån alla som har tillgång till eget garage, verktyg eller utrustning. Intresset kan bli kostsamt när alla behöver ha egna resurser, och det finns ett tydligt behov av platser och utrustning som kan delas.

Det saknas idag en gemensam plats där unga kan mötas kring sitt intresse, bygga gemenskap och utveckla sina kunskaper. Idén om en garagepark möter flera behov samtidigt – trygga mötesplatser, ökad delaktighet och bättre relationer mellan unga och vuxna i samhället.

“När resurser delas växer både kunskap, gemenskap och möjligheter.”

Idé

• Ett öppet garage för unga (ca 14–20 år)
• Delade resurser, till exempel garage, verktyg, utrustning och kunskap
• Möjlighet att meka, lära sig och utvecklas tillsammans
• En social mötesplats där gemenskap kan växa fram
• En arena för att bygga relationer mellan unga och vuxna, exempelvis polis, socialtjänst och pedagoger

Effekter

• Minskad samling på parkeringar och andra otrygga miljöer
• Ökad trygghet för både unga och boende
• Starkare gemenskap och mer meningsfull fritid
• Fler positiva relationer mellan unga och vuxenvärlden
• Möjlighet att utveckla ansvar, samarbete och praktiska färdigheter

Förslag på konkreta insatser

• Garagepark / EPA-park / mekarpark för unga
• Öppna upp kommunens lokaler mer kvällstid
• Ambulerande fritidspersonal som rör sig där unga finns
• Familjedagar och öppet hus för att stärka relationer och gemenskap
• Rum för samskapande och dialog mellan unga och vuxna – men också mellan olika vuxna aktörer
• Ungdomsråd med verkligt inflytande i lokala frågor
• “Ungdomspeng” – enkla och tillgängliga sätt för unga att söka stöd för egna idéer och initiativ
• Forum för ökad samverkan mellan kommun, föreningsliv och företag
• Omfördelning av resurser för att möjliggöra fler gemensamma aktiviteter och projekt
• Bättre förutsättningar att inom befintliga roller och uppdrag arbeta tillsammans med unga som kompass

Summering – insikter som gror

Det som saknas i Timrå är inte engagemang eller idéer – utan fler trygga sammanhang, gemensamma strukturer och tillit mellan människor.

Unga vill bidra, ta ansvar och vara medskapare när de får rätt förutsättningar. Samtidigt uttrycker vuxna en vilja att samarbeta mer, dela resurser och arbeta närmare unga – men också ett behov av nya arbetssätt och forum för samhandling.

Förändring sker inte bara genom fler aktiviteter eller nya platser, utan genom relationer, delaktighet och gemensamt ansvarstagande.

Det finns också en tydlig vilja att gå från samtal till handling – från dialog till verkstad. Många ser behov av att börja i liten skala, testa konkreta initiativ och skapa utrymme inom befintliga uppdrag, resurser och samarbeten.

Garageparken har vuxit fram som en möjlig pilot för detta – inte bara som en plats för unga, utan som en gemensam träningsarena för hur Timrå kan arbeta mer medskapande, förebyggande och framtidsorienterat tillsammans.

Hur tar vi vara på det engagemang som skapats?

Garageparken som mötesplats och träningsarena

Timrå står inför en möjlighet att gå från dialog till verkligt medskapande.

Genom att etablera Garageparken som ett tredje rum – en neutral, faciliterad arena – kan kommunen skapa en träningsmiljö där unga, tjänstepersoner och beslutsfattare tillsammans utvecklar framtidens förmågor och lösningar.

Ett första konkret steg är att prototypa ett garage för unga – inte bara som verksamhet, utan som en modell för hur samskapande kan fungera i praktiken.

För att detta ska lyckas krävs en aktör som:

• Kan hålla det neutrala rummet
• Bygger tillit mellan unga och vuxna
• Faciliterar lärande över organisationsgränser
• Och säkerställer att arbetet faktiskt utvecklar kommunens arbetssätt

Ett tredje rum gör det möjligt för unga och vuxna att inte bara “tycka till” – utan att tänka nytt tillsammans bortom sina givna roller. En plats att kunna röra sig från trygghetszon till utvecklingszon.

Garageparken som pilot

– en mötesplats för unga och vuxna och en träningsarena/växtplats för nya förmågor

1. Testa en konkret lösning

Skapa en pilot för en garagepark – en verklig mötesplats där unga kan samlas kring motorintresse, gemenskap och lärande. Pilotens syfte är att utforska hur delade resurser, vuxennärvaro och ungas delaktighet kan skapa trygghet och meningsfull fritid i praktiken.

2. Träna på ett nytt arbetssätt

Använd pilotprojektet som en möjlighet att utveckla ett nytt sätt att arbeta tillsammans med unga – där fokus ligger på att skapa med snarare än för.

Det innebär att:

• Unga involveras i utformning och utveckling av platsen
• Olika aktörer testar nya former för samverkan
• Resurser och ansvar delas mellan flera parter
• Dialog omsätts i konkret handling och lärande

Vilka förmågor tränas?

Unga

• Formulera behov, idéer och lösningar
• Samarbeta med andra unga och vuxna
• Ta ansvar och omsätta idéer i handling
• Förstå och påverka samhället omkring sig

Vuxna

• Lyssna utan att styra
• Skapa tillsammans istället för att leverera färdiga lösningar
• Bygga relationer och tillit över tid
• Möta unga som medskapare och resurser

Organisation

• Arbeta mer samordnat över verksamhetsgränser
• Testa och lära i liten skala
• Skapa strukturer för verklig delaktighet
• Utveckla mer förebyggande och medskapande arbetssätt

Garageparken blir därmed inte bara en mötesplats för unga – utan en gemensam träningsarena för hur människor, verksamheter och organisation kan utveckla framtidens Timrå tillsammans.

Det här är det vi kan kalla framtidsförmåga: att tillsammans möta komplexa samhällsutmaningar utan färdiga svar.

Pilot Garageparken – från vision till handling

Timrå har en stark vision om att leva, växa och mötas. Frågan är hur vi gör verkstad av det i praktiken och tränar förmågor och vässar strukturer och styrning för detta?

Garageparken som pilot är vårt förslag på hur vi omsätter visionen i handling – tillsammans med dem vi finns till för.

Uppdrag: Att etablera en kommunövergripande Garagepark som en träningsarena för samhandling mellan barn, unga, kommunens verksamheter, näringsliv och civilsamhälle.

Syfte: Att stärka kommunens förmåga att arbeta förebyggande, samordnat och medskapande i linje med Vision 2035 – Leva, växa, mötas.

Inriktning:

• Utveckla och testa nya arbetssätt för tidiga insatser
• Stärka barns och ungas delaktighet
• Främja innovation och entreprenörskap
• Skapa en fysisk och social mötesplat
• Lärande för att tillvarata resurser och få dem att växa i värde

Genomförande: Pilot som ett tvärsektoriellt uppdrag

Uppföljning: Bidrag till målen: trygghet, delaktighet, lärande, sysselsättning och attraktiva livsmiljöer

Hur undviker vi att falla tillbaka i gamla strukturer?

Framåt

Hur går vi från förstudie till fortsatt innovation och lärande i praktiken?

Det som växer fram kring Garageparken är början på något större än själva garaget. En möjlighet att träna Timrås samlade förmåga att lyssna, samskapa och utveckla framtiden tillsammans med unga – genom små test, gemensamt lärande och relationer som håller över tid.

De tillfällen där vi testar olika aktiviteter och mötesformer blir samtidigt viktiga lärande- och insamlingstillfällen. Här kan kommunen tillsammans med unga, föreningsliv och andra aktörer utforska nya sätt att arbeta förebyggande och medskapande i praktiken. Det kan exempelvis handla om att testa former för instegsjobb, ungdomsdrivna aktiviteter, mentorskap, föreningsengagemang och nya vägar in i gemenskap, ansvar och arbetsliv.

På så sätt blir piloten inte bara en plats för unga – utan också en gemensam träningsarena där Timrå kan utveckla nya arbetssätt, bygga relationer över gränser och skapa kunskap om vad som stärker trygghet, delaktighet och framtidstro på riktigt.

Lära tillsammans

För att den här satsningen ska bidra till verklig omställning behöver arbetet inte bara handla om att skapa aktiviteter eller platser för unga – utan också om att bygga ett systematiskt lärande kring vad som faktiskt fungerar och varför.

Varje test, aktivitet och möte blir därför också en möjlighet att samla erfarenheter och utveckla nya arbetssätt tillsammans.

Genom att dokumentera lärdomar, reflektera tillsammans och återkoppla till både verksamheter och politik kan piloten bli en gemensam lärandearena för hela kommunen. På så sätt skapas inte bara värde för de unga som deltar här och nu – utan också kunskap och förmåga som stärker kommunens långsiktiga arbete med förebyggande, medskapande och hållbar samhällsutveckling.

Den första milstolpen är kanske inte en färdig Garagepark – utan att genomföra de första samskapande testkvällarna tillsammans med unga. Det är där omställningen börjar.