Designing for systems transformation – Labbrapporter från Prevent projektet

Behandla

Forskargruppen bildades 2022 och vi började fundera på hur vi skulle omsätta ansökan till verklighet. Vi kom överens om att ha en första workshop med delar av intressenterna för att samdesigna vår förståelse för de utmaningar som invånare och intressenter står inför i områden som är socioekonomiskt eftersatta runt Uppsala. Vi ville leva med gott exempel och designa studien tillsammans med människor från fältet. Vi bjöd in dem till processen och vår första ”prototyp”-workshop i ett av områdena. Många människor dök upp, både individer från områdena, icke-statliga organisationer och tjänstemän inom den offentliga sektorn.

Workshop 1 den 29 mars

Två master studenter, Louise och Amalia hade gjort uppsökande arbete bland invånarna i området och en doktorand Hedda hade börjat intervjua intressenter. De presenterade sina resultat och deltagarna bjöds in att ge feedback på detta. Workshopen var utformad för att kunna sprida kunskapen från fältet till hela gruppen.

De två områdena i fokus för projektet var i fokus. Var fanns ställen för hälsosam kost och levnad, rekreation, vilka var de viktigaste intressenterna, individer och organisationer, vilka andra projekt som pågick som Prevent-projektet behövde vara medvetna om. Vilken var tyst kunskap i gruppen om hur man skapar koppling, skapar mobilisering och engagerar medborgare och intressenter?

I slutet av workshopen samdesignades en inbjudan till nästa omgång av workshops som inspiration för den riktiga inbjudan. Det var tydligt att det fanns en projekttrötthet bland både medborgare och intressenter.

Deltagarna föreslog att man skulle vara bestämd med att göra planer parallellt med projektet med långsiktig finansiering och strukturer.

Det fanns också intressanta insikter om vilket ordförråd man skulle använda. Ordet förebyggande kan behöva justeras för att förstås allmänt. Det föreslogs att prata om rörelse och mat för ett hälsosamt liv i projektet Prevent för att nå en bred grupp.

Grund för vidare arbete

Resultaten från prototypverkstaden sammanfattades och analyserades sedan. En inbjudan skapades och skickades ut och vi träffade intressenter igen i en större miljö i workshop 2 den 27 april. Fokus på denna workshop blev att leta efter förutsättningar för intressenter som arbetar inom dessa områden, hur fysiska och digitala interventioner kunde samverka och helt enkelt bilda labbgruppen. Deltagarna var engagerade i diskussion om hur det är att arbeta förebyggande inom dessa områden, hur kan vi arbeta bättre tillsammans?

Vi fortsatte sedan ansträngningarna med relationell uppsökande verksamhet i de två samhällena. Jonas Idevall kom in för att göra intervjuer med invånare i de två områdena och Hedda Ottesen fortsatte att intervjua intressenter. Mycket fokus lades på att lära känna individer i samhället för att berättelser ska väga så mycket som möjligt. Jonas tillbringade mycket tid med att gå runt i stadsdelarna, besöka organisationer, träffa enskilda för fika och gå på soppluncher för att lära känna folk. Berättelserna som kom ut från intervjuerna sammanställdes och gjordes till berättelser som levererades i workshop 3 den 12 december. Deltagarna ombads hjälpa till att utforma en analys tillsammans med forskargruppen. Vad kände de igen, vad var ny information och hur kunde berättelserna vara gemensamt meningsfulla och handlingsbara. Vilka var resultatbaslinjerna för projektet?

I efterdyningarna av denna workshop bjöds kärnteamet in att presentera projektet i olika kommunsammanhang. En inspirerande dag och i ett avdelningsövergripande team som arbetar förebyggande den 14 juni. Den 4:e workshopen lanserades den 29 maj. Den utformades för att synliggöra de förutsättningar som behövs för att intressenter inom dessa områden ska kunna påverka. Som en incheckning tillfrågades de om styrkorna de behöver uppvisa dagligen baserat på djurmetaforer. De metaforer som intressenterna valt innehöll att ha många fötter för att kunna vara på många olika platser och utrymmen samtidigt. Att operera i mörker, under radarn, ha tålamod eller ha överblick och stora öron som lyssnar i många olika perspektiv.

Co-design i handlingsmetoder som används i Prevent

Prevent-projektet använder samdesign som en drivkraft och reflexiv praktik bland deltagarna i intressentlabgruppen. En viktig ingrediens har blivit berättelser från systemet, både ur invånarperspektivet men också ur intressent- och policyperspektiv.

De relationella aspekterna har varit elementära i projektet. Att känna sig trygg nog att dela berättelser, att förstå vad de innebär kollektivt och att använda insikterna för att skärpa organisatoriskt och kollektivt agerande i samhällena.

Forskningsprojektet och försöket som har utformats har också fått stöd av insikterna från dessa workshops. Samdesigndelen av projektet har också innefattat ett tankesätt att kontexten och den djupa kunskapen om både det fysiska rummet och den relationella dynamiken är viktiga för påverkan. Därför har workshoparna gjort denna kunskap explicit genom att kollektivt dela denna typ av information och använda den som ett viktigt tyg för projektets övergripande design.

En annan viktig del av de systemiska egenskaperna i samdesignen av Prevent har varit att utforska dynamiken i systemet i behov av transformation. Vilka är intressenternas förutsättningar, vad längtar de efter, vilka är nycklarna för att lyckas? Bilder har använts, textiltyger och föremål för att göra dessa mycket ofta subtila och immateriella egenskaper verbaliserade.

Projektet Prevent har också fokuserat på att fördjupa kontakter och relationer inom labbgruppen genom att dela måltider, fika och ibland frukost. Detta härrör från ett tankesätt att systemisk transformation kräver säkra utrymmen och starka relationer för att skapa mod och vilja att testa nya mer hållbara åtgärder. En hypotes är att stärkta samhällen också kommer att öka välbefinnandet för dess invånare. Känslan av koherens och hur det påverkar olika lager i systemet är kärnan i Prevent-projektet.

Insikter halvvägs

Steen et al 2011;Steen 2013

Denna labbrapport fokuserar på insamling av insikter från olika delar av systemet

• Invånare
• Intressenter
• Politiker

Insikter om vad olika grupper inom systemet för förebyggande hälsa anser utgöra hinder och möjliggörare.

Invånare

I samtalen, intervjuerna och fokusgrupperna är det några utmaningar som märks. En del av dessa har att göra med att känna sig utestängd, att ha svårt att ändra beteende på grund av grupptryck och kulturella hänsyn och bristande stödsystem.

Intressenter

Personerna som har intervjuats och som ingår i den meddesignande labbgruppen förmedlar alla en stark övertygelse om att påverka i områdena och för människorna som bor där. De känner sig dock ensamma, saknar ibland mandat och känner inte alltid att de kan nå de mest utsatta. De har flera nätverk som de ingår i men talar om projekttrötthet, kortsiktighet och finansieringssvårigheter som hindrande faktorer i deras arbete. Det finns en växande oro över att inte ha utrymme och tid att arbeta effektivt med samarbetsåtgärder.

Politiker

Projektet har främst fokuserat på beslutsfattare på mellan- och högre chefsbefattningar och inte många politiker. Från dessa individer finns bevis på kortsiktighet och svårigheter att göra förebyggande fokus.

Hinder och möjliggörare till design

Preventionsprojektet arbetar med uppsökande verksamhet på fältet i två socioekonomiskt eftersatta områden i Uppsala. Under 2023 och 2024 har 5 workshops genomförts. Insikterna om hinder och möjliggörare att designa för systemomvandling inom förebyggande hälsa från våra 5 workshops med intressenter kan grupperas i 5 olika kategorier.

• Styrning och policystrukturer, mandat, tidFinansiering, kortsiktighet,
• Samverkanskultur, silo till nätverksorganisering
• Överbrygga det analoga och digitala rummet
• (Kraftdynamik) Bör det pratas mer om detta?

Styrningsstrukturer, mandat, tid

Det verkar saknas gemensamt uppdrag. ”Definiera vad vårt gemensamma mål är – som kommun kan det vara oklart vad drivkraften blir – kanske tydligt koppla till vad vår insats kommer att innebära och bidra med”.

Utmaningar med att arbeta med hälsofrämjande som deltagarna tar upp:

• Okunskap – att inte veta vad som är hälsosamt
• Brist på tid – vill men har inte tid (familjer i områdena)
• Vanor – inte van vid hälsosam mat och träning, vet inte hur man ska hantera träning i vardagen
• Säkerhet – ge sig ut i skogen
• Kostnad för aktiviteten och utrustning för aktiviteter. Gottsunda har en fritidsbank, inte Gränby (har flyttat till Industristaden)
• Svårighet att ändra vanor – gör rätt i ett par veckor, du blir tumlande tillbaka
• Social press är bra – att ha aktiviteter tillsammans (mat och träning) för att skapa en känsla av anknytning och öka sannolikheten att du dyker upp

Saker att ta med i beräkningen för att undvika missförstånd 

• Planera under projektperioden hur det ska fortsätta på lång sikt!
• Gör projektet begripligt – med lättförståeliga ord och ett tydligt syfte. Och använd positiva ord – kanske främjande istället för förebyggande osv.
• Arbeta med ägande av projektet, så att de inblandade bär projektet och känner ansvaret att driva det framåt och föra det vidare – hur gör vi det?
• Ha en tydlig målbild, och att efter projektperioden veta hur man jobbar vidare, där den som initierat projektet inte behöver vara med. Som ett barn som borde kunna flyga själv.
• Få kommun och region med från början på banan, för att tidigt göra en plan för hur projektet ska fortsätta när du som initiativtagare och nystartad finansiär backar ut
• Samarbete måste ske från början – delat ägande tidigt

Kortsiktig finansiering

Ett viktigt fynd i genomförda intervjuer är att det saknas långsiktighet i finansieringen av insatser inom dessa områden. Detta har en negativ konsekvens i intressenternas och invånarnas engagemang och hot mot att dränera systemmetoder och deras inverkan på grund av ständigt fokus på nya applikationer och att starta nya projekt.

Känslan av sammanhang som det nya svarta för ett hälsosamt liv

Det har förts intressanta diskussioner om vikten av KASAM, känslan av sammanhang och dess betydelse för människors hälsosamma liv. Detta är något som projektet kommer att undersöka mer på djupet under de kommande åren.

Sammanställning av diskussionen kring KASAM 

• Gör invånare målgruppen medskapare
• Involvera invånare i processen att ringa in och analysera problemet i fråga
• Var säker på att du vet invånarnas behov innan du gör något annat
• Se till att det som kommer ur processen kan bli av värde till alla involverade
• Feedback är grundläggande!
• Det är viktigt för oss att förändra bilden av i ett visst område och att göra det ihop med människor som bor där.
• Se till att deltagarna får en chans att tänka på deras värde och inre motivation
• Co design kan hjälpa till att forma relationer och vänskap i ett område
• Det som driver deltagare varierar beroende på intressegrupp. Det är viktigt att vara medveten om.
• Vi är inne i det här tillsammans, vi måste tänka långsiktigt, vi måste skapa mötesplatser. Allt det är viktiga faktorer att ta hänsyn till.

Samarbetskultur, från silo till nätverksorganisering

Övergång från silo till community-/nätverkstänk och output, diskussion om var och vem man skulle involvera att gå vidare med projektet gav följande lista.

• Sommargatan  projekt på plats
• Samhall
• Öppen lekskola
• IHUB, integrationshubb (enkla svenska samtal varje onsdag)
• Diabetesskola
• Språkcafé
• Fotbollskola för kvinnor
• Arbetsgivare av olika slag
• Allis-spel
• Sommarzon
• 24 maj, dag för seniorer
• STF Tillsammans, ny i naturen, ny i svensknatur SFI språkcafé
• Sommarzon
• 24 maj, dag för seniorer
• STF Tillsammans, ny i naturen, ny i svensknatur SFI språkcafé

Överbrygga det analoga och digitala rummet

Sammanställning av diskussion kring interaktion med robotar

• Kan vara lämpligt för vissa människor men inte alla
• Bra att det finns tillgängligt på många språk 
• Var finns informationen tillgänglig, var sparas den? Kan skapa osäkerhet
• Kommer dessa funktioner möjligen kunna finnas tillgäng i en mobiltelefon som folk bär med sig?
• Skulle vara användningsbara i möten när översättning behövs, skulle kunna bli ett självskapade verktyg eftersom en robot är mindre benägen till att sprida det du berättar för den till andra.
• Skulle kunna ha en nytta i stora enkäter.
• Kanske skulle en robot kunna spara skattebetalares pengar och effektivisera tjänster
• Svårt att använda i motiverad dialog

Insikter från interaktion med berättelser inifrån systemet

Vad kände deltagarna igen i berättelser om

Individuell nivå

• Låg framtidstro
• Lågt förtroende för samhället
• Känslan av isolering
• Övergivenhet
• Bristfällig kommunikation på flera nivåer (viktiga sociala koder)
• Fick mig att fråga mig själv vad som är snällt, hjälpsamt.

Kollektiv/samhällelig nivå

• Kortsiktigheten i alla investeringar
• Projektet trötthet
• Svårt att förstå varandras olika logiker och regelverk

Det som överraskade deltagarna

Individuell nivå

• Lita på varandra i området
• Kartongmetaforen (omfattningen av känslan av isolering)

Kollektiv/samhällelig nivå

• Vikten av tid för relationsbyggande behövs och blir tydlig, anpassningar och andra incitament behövs
• Uppdrag tolkas snävt och blir viktiga för identiteten. Vi måste driva detta!
• Inspirerad av England som har ensamhetsministrar/ambassadörer lokalt

Vad deltagarna trodde kunde vara användbart framöver

Individuell nivå

• Frågor om vilka vi är som skådespelare kommer av en anledning och är ok, de vill lära känna oss. Relation krävs för anknytning och tillit.
• Att bjuda in sig själv
• Inkluderande i en svensk kontext och med svenskar viktigt

Kollektiv/samhällelig nivå

• Dags för relationsbyggande.
• Piloter och brobyggare behövs fortfarande och kräver förutsättningar.
• Långsiktig operativ effekt behöver styras mot

Delade insikter

Co design med län i samarbete på kommunal och regional nivå i juni 2024, delar insikter och inkluderar nya perspektiv hatt ha när vi arbetar i våra projekt.

Adrienne Maree Brown, Emergent Strategies

Vad resonerade med dig och dina erfarenheter av målgruppen och området ?

• Mycket av detta vet vi, så bra när forskningen kan visa det än tydligare
• Så bra att dessa komplexa sammanhang inte kan förenklas
• Att berättelserna kan bäras med från ett sammanhang till ett annat, det är viktigt
• Kulturens betydelse är viktig
• Att ha relationer som utgångspunkt för att få svar, inte bara en massa frågor i en enkät
• Att motiverande samtal viktigt, relationella aspekter kan bidra till en bättre kontakt
• Språk som viktiga delar, att man får utrycka sig på sitt språk, och att musik och dans är också former av språk

Vad hör du för längtan i din egen praktik och möten?

• Att vi alla är en del av kulturen, att känna tillhörighet
• Drivet, att få utveckla sin potential och att ens barn får möjligheter man själv inte fått 
• Att skapa sig ett gott liv
• Att vara stolt över sin kultur, sin egen mat
• Att få vara en skapande människa