Vardagen för nyanlända barn och unga i Österåker

I Österåkers kommun ville man förstå bättre hur vardagen för nyanlända barn och unga ser ut i deras kommun. Det fanns en tro att mottagandet och integrationen löste sig lite av sig självt i skolan. Det visade sig att många nyanlända barn och unga upplevde att de var djupt åtskilda från resten av skolan och lär inte känna de andra barnen på ett naturligt sätt. Här kan du ta del av insikterna från barnens berättelser.

Vardagen för nyanlända barn och unga i Österåker

I Österåkers kommun ville man förstå bättre hur vardagen för nyanlända barn och unga ser ut i deras kommun. Det fanns en tro att mottagandet och integrationen löste sig lite av sig självt i skolan. Det visade sig att många nyanlända barn och unga upplevde att de var djupt åtskilda från resten av skolan och lär inte känna de andra barnen på ett naturligt sätt. Här kan du ta del av insikterna från barnens berättelser.

År

2019

Labbform

Nulägeslabb

Team

  • Hanna Andersson
  • Elin Engström
  • Fredrik Olauson

Utmaning

Utmaningen är att förbättra mottagandet av nyanlända barn

Deltagare

Österåkers kommun med förvaltningarna:

  • Utbildningsförvaltningen
  • Kultur- och fritidsförvaltningen
  • Näringslivs- och utvecklingsenheten
  • Socialförvaltningen

Förstå utmaningar tillsammans

I nulägeslabbet i Österåker samlades olika förvaltningar och funktioner för att dels delge sin kunskap och sina perspektiv men också för att lyssna på berättelser från målgruppen. Med en bredare förståelse för barnens vardag och en gemensam problembild kan Österåkers kommun lättare skapa insatser som har verklig verkan för barnens livssituation.

Drivkraft att lära sig svenska och få vänner

Under 12 tillfällen träffade Förnyelselabbet ca 75 barn i åldrarna 11-18 år. Oavsett ålder beskrev barnen sin främsta drivkraft att vilja lära sig svenska för att kunna få vänner i sitt nya sammanhang. Men det visade sig vara svårt. Tillsammans med barnen undersökte vi varför det var svårt.

Kommunen bestämde att vi skulle flytta, dom sa – ’ni passar inte in här.

Barn, 12 år

Man tappar allt och måste börja om gång på gång

Ungdom, 18 år

Osäkert boende

Många av barnen har genomgått flertalet flyttar under sin korta tid i Sverige och beskriver en tillvaro där de måste börja om på nytt efter varje flytt.

Den osäkra och ofta trångbodda boendesituationen skapar en grundkänsla av oro som påverkar vardagen. Flera barn har svårt att sova och känner oro inför vad som ska hända. Lärare berättar att barnens plötsliga försvinnande påverkar hela gruppen och därmed också undervisningen. Reglerna runt boendesituationen påverkar också personal som jobbar med barnen i socialtjänsten och vittnar om hur svårt det är att ge besked om att någon behöver flytta.

Relationen med socialtjänsten

Relationen med socialtjänsten påverkar också många ensamkommande ungdomars vardag. Flera berättar om det låga förtroende de känner och om den höga omsättningen på handläggare de har haft. De behöver upprepa sin historia om och om igen. Vissa barn tolkar också möten som familjen har med exempelvis socialtjänsten. Barnen missar dels lektioner i skolan men kan också riskera att ta del av information som inte är avsedd för barnen att förmedla.

Vi bor två personer i ett litet rum, det är svårt att sov och studera

Ungdom, 18 år

Om inte mamma och pappa får jobb inom 2 år måste vi flytta igen

Barn, 12 år

Plötsligt försvinner en elev och det påverkar hela klassen, vi kan inte jobba långsiktigt.

Lärare, Förberedelseklass

Vi skulle lyckas bättre om dom som ville bo kvar fick göra det

Lärare, Förberedelseklass

En av det jobbigaste sakerna är att behöva kasta ut ungdomar över 18 år

Handläggare

Meningsfull fritid och kontanthantering

För att lära sig språket och om kulturen upplever barnen att aktiviteter är viktigt. Det sociala nätverket verkar dock ha en avgörande roll för att komma in i olika aktiviteter. Många aktiviteter kostar också pengar vilket kan begränsa vilka aktiviteter som barnen kan delta i.

De äldre ungdomarna, som inte har sin familj här, får ekonomiskt bistånd enligt riksnormen. Varje månad behöver de redovisa sina kontoutdrag. Om ungdomarna till exempel får en swishinbetalning från en kompis för att klara dagen eller får ett bidrag från till exempel Majblomman för att kunna har råd att gå på en fritidsaktivitet, så räknas det som en inkomst och påverkar därför det försörjningsstöd som de ha rätt till. Därför blir kontanthanteringen avgörande för ungdomarnas vardag.

Min lärare tog med mig till simhallen för att lära mig simma. Nu är jag med i en simklubb och har dessutom extrajobb som simtränare

Ungdom, 18 år

Tänka på annat för en stund

Civilsamhället har en central roll för många av barnen och ungdomarna. I Österåkers kommun finns Tillsammans Åkersberga som samlar människor varje vecka i olika aktiviteter. Bergagården, som är fritidsgården i Åkersberga centrum, har också en viktig roll för många av de äldre ungdomarna – här kan de tänka på annat för en stund. Personalen på Bergagården har en stor kunskap om att involvera sin målgrupp i sitt dagliga arbete och jobba över sektorer, vilket syns i insatser de har gjort i förebyggande syfte.

Hade inte Tillsammans Åkersberga funnits, så hade kommunen behövt gör mer som kanske egentligen är vårt ansvar

Tjänsteperson

Vi jobbar med det salutogena – det friska

Fritidsledare

Stress av gymnasielagen

Gymnasielagen stressar många av det äldre ungdomarna som har kommit till Sverige utan sin familj. Innan de fyller 20 behöver de komma in på gymnasiet för att få stanna. De flesta frågar därför ofta om flera ämnen och är ivriga att lära sig, men känner sig ibland hindrade av den praxis som råder för att få läsa flera ämnen.

Separerade från resten av skolan

De flesta har väldigt olika skolbakgrunder vilket kan krocka med det svenska skolsystemet, särskilt om man kommer in i sent i skolgången. Det är en av anledningarna till att skolan skapar förberedelseklasser i grundskolan och språkintroduktion på gymnasiet. På flera skolor har dessa klasser en mer avskild placering i förhållande till övriga skolan vilket de flesta barnen upplever gör det svårt att träffa de andra barnen och ungdomarna på skolan. Flera uttrycker att de känner sig obekväma och inte vågar interagera på de gemensamma ytorna. På en gymnasieskola beskriver elever från både språkintro och nationella program att de upplever att det finns en osynlig vägg mellan det olika grupperna som även upprätthålls av skolan. Tjänstepersoner hänvisar till platsbrist som anledning för klassernas placering.

Jag kunde inte läsa och skriva innan jag kom hit

Ungdom, 18 år

Här hänger bara språkintroduktionen.

Ungdom, 18 år

Det är läskigt att gå genom den korridoren, det känns som att vi inte är välkomna där

Ungdom, 18 år

Dom tror säkert att vi är monster

Barn, 12 år

Ses som belastning istället för resurs

De nyanlända barnen och ungdomarnas vardag kantas av många orosmoment som hindrar barnen från att lära sig svenska och skapa sig ett tryggt socialt sammanhang. Flera tjänstepersoner upplever att barnen särbehandlas och att förvaltningen bär en tankemodell att de nyanlända barnen betraktas som en belastning. En sådan tankemodell kan hindra för verksamheterna i kommunen att utveckla insatser som gör skillnad för barnen och ungdomarna och ser till deras verkliga behov.

Vi gör skillnad på ungdom och ungdom, vilken svensk 18-åring behöver klara sig helt själv?

Tjänsteperson

Vad händer nu?

Kommunledningen har tagit del av insikterna. En möjlig fortsättning på nulägeslabbet är att göra ett framtidslabb för att staka ut gemensamma mål över förvaltningsgränser och medskapa insatser som kan testas tillsammans med målgruppen för att förstå om de gör verklig skillnad.

Vill du göra ett labb ?

Läs mer om våra labb

Nulägeslabb

Föräldrasamverkan för en likvärdig skola i Degerfors

Nulägeslabb

Det fixar jag – en förstudie om nyanlända omsorgsgivande barn

Nulägeslabb

Meet Sweden

Nulägeslabb

Osäkra boendesituationer bland barn och unga med migrationserfarenhet

Introlabb

Barnkonventionen blir lag