Design har många prefix varav ett är tjänstedesign. Det har blivit ett mer känt begrepp tillsammans med användardriven innovation och syftar till utveckling av tjänster och produkter där användarens behov står i centrum. En sådan utvecklingsprocess börjar med att ringa in vad utmaningen egentligen handlar om, så att lösningarna inte utvecklas på ”fel” problem. Genom att träffa användare och involvera dom under utvecklingsprocessen kan utmaningen ringas in. Tillsammans utforskar man användarnas upplevelser av till exempel tjänsten, produkten eller policyn som påverkar deras vardag. När vi förstår behoven har vi större chans att öka nyttan för användaren men också för tjänstens utförare, och i vidare bemärkelse även för samhället.
Double (nästan triple) Diamond är en vanlig modell att beskriva en designprocess med. Den illustrerar hur man med designmetodik öppnar en utmaning brett i utforskandet av upplevelser och behov. Även i nästa diamant, där testbara scenarier byggs upp, öppnas det identifierade utvecklingsområdet brett, då många fröer till idéer möjliggör för kreativiteten skapa nytänkande. I mitten går en ”squiggle” som visar designprocessens resa fram och tillbaka i de olika stegen. Finessen med att kunna röra sig fram och tillbaka i processen är att man hela tiden stämmer av om man löser rätt problem.
För att hitta användarens perspektiv är designmetodik ett bra arbetssätt att tillgå. Grundstommen i design är att genom kvalitativa och visualiserande metoder förstå användarens beteende och behov. Designmetodiken innehåller en mängd metoder för att på djupet förstå frågan varför. En förståelse för varför människor gör som de gör leder till att det blir lättare att bemöta utmaningar med lösningar som skapar ett upplevt värde för den som berörs.

Design för transformation

När vi ska transformera system behöver vi dock vända oss till systemdesign för att hämta teorier och kunskap. Utöver tjänstedesign baseras vår designpraktik på forskning av exempelvis Josina Vink och Katarina Wetter Edman (forskare i tjänstedesign). De lyfter upp vikten av att synliggöra tankemodeller som springande punkt för transformation. Med disruptiva estetiska interventioner (översatt från aesthetic disruption) kan vi synliggöra tankemodeller som reglerar hur vi gör idag. Om det finns en diskrepans mellan sättet vi gör på och hur vi känner inför det vi gör, så öppnas ett handlingsutrymme och viljan till förändring kan triggas. Där finns början till attitydförändring som, tillsammans med förändrad praktik, är viktig i stora och omfattande transformationer. Den här slags reflektion är vad en estetisk intervention åsyftar att skapa.
Det sociala isberget är en modell som kommit att bli vanlig inom sociologin och numer systemdesign för att beskriva rotorsaker till händelser och problem. Möjligheten till omfattande transformationer ligger i att utmana tankemodeller som likt ett dominospel kan påverka händelserna på toppen av isberget.
« »

Pin It on Pinterest

Share This